20110627


Över ett år sedan jag gjorde något inlägg men jag har ju fullt sjå och läsa andras bloggar.
Nu måste jag dock göra ett inlägg, nöjer mig inte med att avhandla detta ämne på fejjan.
Jag vet ju att jag (kanske, numera) inte har några läsare på bloggen eftersom det är sporadiskt med inläggen.
Vi firade ju som vanligt midsommarafton i Bryngelhögen, på dan alltså, med musikunderhållning, lite dans kring stången, fika och så denna lottförsäljning. Det är det här med lotterna som liksom gjorde att jag blev av med portmonä/sedelklämman. Jag hade inte köpt en enda lott men så tänkte jag att jag ska väl oxå ta och köpa några, tar upp min portmonä som ligger i handväskan som ligger i den andra väskan som jag har under bänken i köket i Bryngelhögens skola. Ställer alltså upp väskan på bänken tar upp en hundring eftersom det var det minsta jag hade och då visste jag inte hur mycket jag tänkte köpa lotter för heller. Jag antar/förmodar/tror att jag lade tillbaka portmonän i väskan direkt jag tagit slanten, skulle ju kunna lagt den i fickan på min skinnjacka som jag hade på mig men detta är inte det troliga senariot.  Ställer mig i ringen runt lottförsäljarna alltså fortfarande inne i köket, tar lotter för 50 kronor, Elle, dotra som är den som har hand om pengarna säger att jag får ta en femtiolapp utav dom andra pengarna som vi plockat ut efter tidigare försäljning, dessa pengar står inne i rummet innanför köket. Jag går in där och tar en femtiolapp och går sen ut i köket för att stoppa ner den i plånboken och då är denna borta, hade jag haft den i fickan i jackan och tappat den så borde den ju för hela friden ligga på golvet eller om jag lagt den på byrån i köket borde den legat där eller om den ramlat ner på golvet borde vi ju för hela helvetet ha hittat den, vi letade bland soporna, drog fram byrån, tittade bakom elementet lyfte på dukar, tittade i väskan minst femton gånger, tittade igen överallt men denna stod inte att finna.
Jag hade sex hudra lappar i den så nu är det ju bara att gratulera den jävla långfingrade personen som fick dom att stoppa i sin egen portmonä.
Min sedelklämma som jag inhandlade i Skärholmens Centrum någon gång i slutet av 70 talet var inte billig och jag har haft den nästan hela tiden med lite mellanspel av någon plånbok. Den var av brunt skinn och förstås lite sliten men den höll fortfarande måttet. Nu ligger den säkert slängd i någon soptunna till ingen nytta för den som tog den men till jävligt mycket nytta för mig.
Jag tror även att jag hade lite fotografier i den, min mamma som ung, min brorson Johnny som skolbarn en tjugolapp vikt som en skjorta. Pengarna är inte det viktigaste i detta fall, nu ska Ni som läser detta inte tro att jag är gjord av pengar men nya pengar kan jag kanske tjäna ihop men jag har inte lust att tjäna ihop pengar till någon annan.
Det fanns inte många människor i köket vid detta tillfälle men jag trodde inte i min vildaste fantasi att jag skulle bli bestulen inne i huset! och detta inom loppet av mindre än fem minuter (tror inte ens det rörde sig om den tiden).
Nu har jag fått skriva av mig men i detta fallet hjälper det inte, så länge jag lever kommer jag att minnas MIDSOMMARAFTON 2011 i Bryngelhögens skola. Så vad Ni gör håll i plånböcker och handväskor, lämna inte ens för en sekund blicken från det Ni inte vill bli av med.
Kom just att tänka på att det kanske spökar eller finns annat oknytt som varit framme men det tror jag inte.
Tur att dom inte såg att jag hade 3.000:- i hundralappar som skulle använts som växel eller att jag själv hade 750:- i ett annat fack i väskan!!! Det hade säkert suttit fint som semesterpengar eller
Nu ska jag återgå och fortsätta att tänka på vem det kan vara som inte kan hålla händerna i styr!
Tjingeling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0